När Herren tänkte ut vår värld och skapade den, lade Han sina lagar som grund för livet på jorden. Hela världen lever enligt Guds lagar. Dessa lagar reglerar livets fysiska grundvalar – en människa kan bara upptäcka dem, människor uppfinner inte lagarna utan kan bara upptäcka dem. Det är Herren som sätter lagarna.
Det finns lagar i den andliga världen. Människan är en tvådelad varelse som består av det fysiska och det andliga. Han lever i två rum, i två dimensioner: i den jordiska materiella världen och i Guds andliga värld. Och här är en av världens grundläggande lagar: “Nej, söken först efter Hans Rike och Hans Rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder” (Matteus 6:33). Detta är den viktigaste lagen för andligt liv, detta är den mänskliga lyckans lag.
Alla människor vill vara lyckliga. De letar efter denna lycka med enorma ansträngningar och tänker att det räcker med att bygga ett hus, plantera ett träd, föda upp en son, tjäna pengar, klättra upp på karriärstegen för att bli lyckliga. Inte alls!
Man kan äga allt detta och fortfarande vara djupt olycklig. För att lycka beror bara på en sak: på den plats som Herren har i människas liv samt på vad för slags av personlig relation en människa har med Gud.
“Nej, söken först efter Hans Rike och Hans Rättfärdighet” (Matteus 6: 33) och allt annat – hälsa, familj, barnuppfostran, arbete och dagligt bröd, bilreparationer, lägenhetsrenoveringar och semesterresor – allt kommer att falla på plats…
Problemet är att vi inte tror. Vi tror att Gud inte är seriös och vi tar honom inte på allvar. Men Gud skämtar inte utan säger mycket allvarliga saker. Om Evangeliet säger så, då måste man tro på detta av hela sitt hjärta och med hela sitt väsen. Måste tro att Guds Rike finns.
Och vad är Guds Rike? Herren började sin predikan så här: “Gören bättring, ty Himmelriket är nära”(Matteus 4:17). Hur kom det närmare? Det närmade sig i vår Herre Jesu Kristi person. Han kom hit till denna värld, och tack vare honom har Guds Rike kommit närmare. Därför innebär Guds Rike att Jesus är närvarande i våra liv. Vårt liv måste vara Kristuscentrerat.
Vi ska inte bara kallas kristna och imitera det kristna livet, utan vi ska helt leva i Kristi efterföljd. Herren Jesus Kristus borde verkligen finnas hela tiden i våra liv, vi borde tänka på honom, tänka med kärlek, med tacksamhet, med vördnad och med ånger.
Den ryska poeten Eduard Asadov har en dikt om två förälskade, där den ena frågar den andra om han har läst den här boken och vad tyckte han om den? Och har han provat ett päron och hur smakade detta päron? Likaså måste var och en av oss lära oss att tänka på ett sådant sätt att alla tankar uppehåller sig vid Kristus.
Om jag träffar den här personen på min väg, hur ska jag förhålla mig till honom på ett kristet sätt? Eller att det ligger en papperslapp på vägen. Jag går förbi den fram och tillbaka. Hur blir det med tanke på Gud? Gud är ordning. Och det här är oordning – det här är kaos. Och en cigarettfimp som kastas ut genom bilfönstret är kaos. Kaos kommer från den onde.
I själen måste en människa hela tiden tänka på Kristus, var befinner Han sig i vår relation med honom, var är Han? Vi måste hela tiden ha våra tankar riktade mot Kristus och agera i överensstämmelse härmed. Vi måste lära oss att leva som kristna.
Ärkepräst Jevgenij Popitjenko (Ryska Ortodoxa Kyrkan)