Den helige rättfärdige Johannes av Kronstadt (Ryska Ortodoxa Kyrkan)
”Mitt liv i Kristus” – ett urval andliga råd
Människans själ är enkel som en ande. Därför bör den även i sin kärlek vara enkel, det vill säga, den bör älska Gud, från vilken den har utgått, och nästan som sig själv, bör älska sin like. Vid de ting som hör denna världen till bör den på intet sätt fästa sig, inte för en enda minut, ty de är icke besläktade med själen, och på grund av att de icke är besläktade med den, känner själen så stor smärta när den fäster sig vid dem.
+ + +
Allt som utgör mig, människan (dvs själen), lever endast av Gud och endast i förening med Honom, och om den är skild från Honom, lider den mycket. Vår själs liv utgör vår själs frid, och denna frid kommer uteslutande från Gud. Frånvaron av frid i själen, den upprördhet som är ett kännetecken på att vår själ befinner sig i ett lidelsefullt tillstånd – allt detta är andlig död och betyder att vår frälsnings fiende är verksam i vårt hjärta.
+ + +
Friden är ett tecken på själens helhet och sundhet. Förlust av friden är förlust av själens hälsa.
+ + +
Vad betyder detta, att man söker förströelser? Det betyder att man på något vis söker fylla själens inre sjukliga tomhet, ty själen är skapad till att vara verksam och tål icke vid att vara tom.
+ + +
På natten är vår själ fri från världens fåfänglighet, och den andliga världen kan därför fritt påverka den och den kan fritt mottaga dess intryck, så att människans tankar och känslor då blir goda tankar och känslor, om människan är rättfärdig. Om hon å andra sidan är en syndare utan ånger, är dessa tankar och känslor fåfängliga och onda.
+ + +
Ibland omges och uppfylls vår själ av en lätt, angenäm, värmande och upplivande anda – man känner sig lätt och lugn. Ibland åter rörs hjärtat av en tung och dödande anda som åtföljs av ett totalt själens mörker. Det förstnämnda är från Guds Ande, det andra är av djävulen. Man bör vänja sig vid allt – i det första fallet bör man inte förhäva sig, i det andra åter bör man inte fälla modet, inte bli förtvivlad, utan flitigt åkalla Gud.
+ + +
Köttet blomstrar och själen vissnar; köttet har gott om utrymme, medan själen är i trångmål; köttet är övermättat, medan själen svälter; köttet är utsmyckat, medan själen är vanställd; köttet doftar, medan själen stinker; köttet skrattar, medan själen är omgiven av olycka; köttet är upplyst, medan själen befinner sig i mörker – i ett mörker som kommer från helvetet.
+ + +
Dessa händer som älskar att ta emot gåvor kommer att läggas i kors över bröstet och kommer icke mer att ta emot något; dessa fötter som älskar att gå på det ondas vägar och icke tycker om att stå i bön, kommer att för evigt sträckas ut och kommer icke längre att gå någonstans; dessa ögon som älskar att med avund se på nästans väl, kommer att slutas, deras eld kommer att slockna för alltid och ingenting kommer mer att locka dem. Örat, som så ofta öppnade sig för att lyssna till förtal och onda ord, kommer att dö, och inget ljud kommer att kunna nå det. Endast den basun, som uppväcker de döda kommer det att höra, och då kommer vår oförmultnade kropp att uppstå – “de som hava gjort vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom” (Joh 5:29). Vad är det då i oss som kommer att leva även efter döden, och vad bör vara föremål för all vår. strävan under vårt liv? Det som vi nu kallar för hjärtat, det vill säga vår inre människa, vår själ. Den bör vara föremålet för vår omsorg. Rena under hela ert liv ert hjärta, så att det, och alltså er själ, blir i stånd att därigenom skåda Gud.
+ + +
Hjärtat är lätt, luftigt, andligt och himmelskt enligt sin natur – var rädd om det. Gör det icke tungt och jordbundet och var synnerligen återhållsam i mat och dryck och överhuvud taget i alla nöjen som har med hjärtat att göra. Hjärtat är Guds tempel.
+ + +
De renhjärtade skola se Gud (Matt 5:8). Gud är det allseende Ögat, lik en tänkande Sol som står över världen, som med sitt förstånds ögon ser in i människornas tankar och hjärtan – ögat kommer från Ögat, synen från Hans Syn, ljuset från Hans Ljus. Men nu, efter vårt syndafall täcker syndens sjukdomar själens öga. Tag bort starren och du kommer att se den andliga Solen, det oändliga Ögat, som är tusenfalt ljusare än den kroppsliga solen.
Källförteckningen
”Livet i Kristus” Ett urval andliga råd ur fader Johannes dagbok ”Mitt liv i Kristus”·
Översättning – Gabriella Oxenstierna; Inledning – Matias Norström
Åsak, Sahlin & Dahlström AB, 1989.