I Faderns, Sonens och den Helige Andens namn.
Kära bröder och systrar, Ni har lyssnat till dagens enkla men också skrämmande Evangelium (Lukas 12:16-21). Vi föreställer oss att Herrens skrämmande berättelse endast gäller den rike mannen, och som till råga på allt blev ännu rikare, eftersom hans skörd även detta blev mycket ymnig. Den rike mannen sade till sig själv: ”Vad skall jag göra? Jag har ju icke rum nog för att inbärga min skörd. […] Så vill jag göra: jag vill riva ned mina lador och bygga upp större, och i dem skall jag samla in all min gröda och allt mitt goda. Sedan vill jag säga till min själ: Kära själ, du har mycket gott förvarat för många år; giv dig nu ro, ät, drick och var glad”. Men Gud sade till honom: ”Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få vad du har samlat i förråd?”
Denna enkla och skrämmande berättelse slutar med orden Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud – eller med andra ord så går det för den som inte är andligt rik.
Jag sade till er från början, kära bröder och systrar, kära fäder och präster, att denna berättelse inte verkar så hemsk för oss, eftersom vi inte tycker att vi är så rika att vi måste bygga upp nya lador. Men vi gör något annat, vi har en annan sorts tro på vår egen förmåga. Vi säger nu ska jag ska ta en examen till, sedan ska jag ta en doktorsexamen och bli rik, eller så säger vi jag ska ta ett arbete till och bli ännu rikare, eller: jag ska göra det och det. Inget av detta är fel i sig, men om inte Gud är med i våra planer så blir allt ändå helt fel, eftersom vi inte gör som de gamla visdomsorden säger glöm inte att lägga till ”om Gud vill”.
Varför, bröder och systrar, är det viktigt att Gud ska vara med i allt vi gör? Jo, för att allt kommer från Gud. Vi kommer från Gud, vi tillhör Gud och allt i världen omkring oss tillhör Gud. Om vi inte förstår det, då blir vår tro på oss själva och vår strävan verkligen dåraktig. Att tro att vi kan förverkliga våra planer utan Gud är dårskap.
Om däremot Gud är med i det vi gör och om det är med Guds välsignelse vi blir rika, då kommer vi alltid att veta vems allt är. Om du har en intellektuell förmåga att studera, är inte Gud med i den? Om du är en skicklig hantverkare, är inte Gud med i ditt hantverk? Men om vi gör något på denna jord och samtidigt glömmer Skaparen, det högsta Förnuftet som skapade allt, är vi då inte dåraktiga? Därför gäller dessa fruktansvärda ord var och en av oss Dåre, I denna natt skall din själ utkrävas av dig. Också i dagens läsning ur Aposteln varnas vi för att vara oförsiktiga, eftersom dagarna är onda och tiden går fort (Efesierbrevet 5:16-17).
Det kan hända att vi tänker efter att jag lurat den och den ska jag bli god, men tänk om det är I denna natt din själ skall utkrävas av dig? Kommer du då inte att framstå som en dåre? Det kommer du! Och detta oavsett hur mycket du än tror att du har rätt och befogenhet att bestämma själv. Din tro på dig själv kommer bara att vara meningsfull om den är kopplad till att du känner Gud. Om en människa inte har någon kunskap om Gud, så har hon ingen självkännedom. Och om hon inte har någon självkännedom, då har hon heller ingen kunskap om sina synder, sina svagheter, sina brister. Och då kan en människa vara dåraktig oavsett hur begåvad hon än är.
Men om en människa har uppnått allt detta och samtidigt förblivit den ödmjukaste, den fattigaste i anden (Matteus 5:3) – då är hon mycket förnuftig, då är hon inspirerad av Gud. Och även om hon har fått lite, kommer hon att tjäna oändligt mycket. Men den som glömmer Gud, oavsett hur mycket hon fått – som mannen i dagens Evangelium – är en dåre.
Alla människor, och det är människosläktets tragedi, har hamnat i samma galenskap jag har rätt att göra som jag vill, jag är biskop och ingen annan kan vara biskop än jag, ingen vet hur man gör. Sedan vaknar du en morgon och får veta att du har en obotlig sjukdom som du kommer att dö av. Det är då allt ditt prat om din förmåga, din kraft, ditt biskopsdöme tar slut. Du säger jag är präst, se hur bra jag är på det, istället för att alltid säga jag är en ovärdig Guds tjänare, en ovärdig biskop eller präst – för en dag ska din själ utkrävas av dig!
Herren sände mig till denna värld. Han gav mig allt, mitt förnuft och hjärta, mina händer och fötter. Han ställde allt till mitt förfogande och Han ber mig bara om en enda sak: att jag inte ska glömma Honom! Att jag åtminstone är tacksam mot Honom. Att samtidigt som jag med glädje äter och dricker också säger ära vare Dig som skapat allt detta! Att jag aldrig säger: tack vare mig har jag allt detta, allt detta är bara mitt.
Det är därifrån vår girighet och våra olyckor kommer. Om vi säger det här är vårt land, vi ska döda alla som inte hör hemma här – och de andra svarar det är fel, detta är vårt land och nu ska vi döda er! Det är därför människor dödar varandra. Två bröder slåss om en meter mark. Varför? För att de har glömt att detta är Guds land! Det är därför en man dödar dem som är skyldiga honom pengar. Jag lånade honom fem eller tio miljoner, jag ska döda hans fru och barn, för det är mina pengar. Vad har han gjort? Han har förlorat sin själ för fem eller tio miljoner kronor. Se så dåraktig människan är! Se hur många som glömmer det allra mest väsentliga och bara oroar sig för det som är oviktigt? Vi oroar oss för vad vi ska ha på oss, vad vi ska äta, var vi ska bo, om vi ska bli förödmjukade eller respekterade. Men vi glömmer det som är allra viktigast, att vi endast ska bekymra oss för vad Gud kommer att säga om oss, om vårt liv. Vad kommer Han som gav oss livet att säga om hur vi har levt vårt liv?! När vi glömmer detta, då blir allt annat meningslöst. Det är därför, bröder och systrar, jag sa att detta Evangelium är så enkelt och så skrämmande. Varför kom alla vi hit idag? Vi kom för att vi längtar efter Gud och för att få del av Guds rikedom.
Kom ihåg att en gång kom en av våra förfäder på ett underbart ord, bogat, som förklarar vad det är att vara rik på riktigt! Gud står i centrum i detta ord (bogat är sammansatt av Bog (Gud) och ändelsen -at.) Man säger inte att man är rik på pengar utan att man är rik i Gud. Denne gudomligt inspirerad lärare, visade oss en gång för alla vad det är att vara rik! Om vi ska se upp till någon i den här världen så är det en man som är rik i Gud.
Vem är rik i Gud? Också detta lär oss dagens Evangelium! Tänk om den rike mannen i stället hade sagt eftersom skörden blev så ymnig och det inte finns mer plats i mina lador, så vill jag dela den med de fattiga, så att vi alla kan äta, dricka och vara glada. Gud behöver inte hans vete, hans pengar, hans rikedom. Gud säger inte allt som jag har gett dig skall du ge tillbaka till mig. Inte alls! I stället säger Han dela med er av allt som jag har gett er; jag har gett er livet, dela det med varandra, jag har gett er kärlek, dela den med varandra, jag har varit nådig mot er, dela med er av min nåd till varandra.
Varför säger Han kom ihåg att jag gav detta till er? För att vi inte ska glömma att dela med oss av Hans gåvor! Det behövs så lite för att bli av med den mäktiga egoismen som fortsätter att växa och växa inom oss. Jag kämpar själv. Varje morgon måste jag säga till mig själv efter att ha gjort korstecknet du kanske från och med denna morgon inte längre ska vara biskop Grigorije, men försök att alltid vara en sann människa! Var rik i Gud genom att se på någon med vänliga ögon, genom att dela med dig av din kärlek, genom att göra en god gärning. Begär Gud för mycket av oss? Nej, bröder och systrar, men vi glömmer detta lilla, för däri ligger grunden för våra själars frälsning – eller förlust.
Den helige Isak Syriern sa en enkel sak Den som föraktar de små sakerna går under. De små sakerna är att vi säger godmorgon till varandra, att vi ärligt frågar varandra hur vi mår och att vi inte bli besvikna när den andre berättar att han mår bra, utan att vi tvärt om gläds med honom! För hans välsignelse är också vår! Bli rik i Gud genom att dela det goda med varandra! Det är denna rikedom som Kristus kallar oss till. Det är därför vi idag befinner oss i kyrkan och det är därför ni är Guds folk, för ni har kommit hit idag, för att bli rika i Gud. Vi är kallade att dela med oss av allt gott vi fått, för det är så det goda inom oss förökas. När du delar med dig av din kärlek, så minskar den inte, utan förökas! När du delar med dig av din barmhärtighet, kommer den att förökas i denna värld! Det är detta, bröder och systrar, som dagens Evangelium lär oss och uppenbarar för oss. Det är därför jag förmanar er, som den medelmåttiga lärare jag är: ha inte en dåraktig tro på dig själv – ha det goda självförtroende som kommer av att känna Gud.
Om ni verkligen strävar efter att lära känna Gud och följa hans väg, så kommer ni inte bara att lära känna er själva, utan också världen och människorna omkring er och ni kommer mycket snabbt att se vem ni har att göra med. Om någon inte vill dela med sig alls, utan vill ha allt för sig själv, då vet ni att ni har att göra med en olycklig och självisk person. Var på er vakt så att ni inte blir likadana, och att ni och jag inte drar slutsatsen att eftersom världen är korrupt, så är det bästa att leva själviskt. Nej, vår strävan ska vara att bli rika i Gud! Det enda som kommer att finnas kvar av allt vi gjort, gör och kommer att göra är våra kärlekshandlingar. Endast dessa har en evig kraft, en evig dimension i sig. Varken vetet jag skördat eller pengarna jag tjänat kommer att finnas kvar.
Guds barmhärtighet är obeskrivlig och av kärlek ger han oss denna berättelse, bröder och systrar, för att ingen av oss ska förlora sin själ.
Må Herren välsigna er! Och må vi verkligen lämna detta tempel rika i Gud. Amen! Ge oss detta, gode Gud!
(Predikan hölls i Stuttgart)
Biskop Grigorije (Serbisk Ortodoxa Kyrkan)