Vi firar vår skyddshelgdag idag; vi står alla framför en och enda tron som finns: tronen på vilken vår Gud sitter; men, som den heliga skriften säger, Gud vilar i de heliga: inte bara i heliga platser, men i hjärtat och sinnet renat av gärning och nåd, i livet och i själva de heligas kött.
Och idag firar vi dagen för Insomnandet av den Allraheligaste av alla helgon – Gudaföderskan. Hon somnade i jordens sömn; men som Hon levde till djupet av sin natur, så förblev Hon vid liv: såväl med sin levande själ steg Hon upp till Guds tron, som med sin levande uppståndna kropp, med vilken Hon nu står och ber för oss. Sannerligen, Hon är nådens tron; Den levande Guden flyttade in i Henne, i hennes moderliv var Han som på sin härlighets tron. Och med vilken tacksamhet och häpnad tänker vi på Henne: Livets Källa, Den livgivande Källan, liksom Kyrkan kallar Henne och glorifierar Henne i en av ikonerna, Den livgivande Källan. Guds Moder avslutar sitt jordeliv, omgiven av allas vördnadsfulla kärlek.
Men vad lämnar Hon åt oss? Bara ett bud och ett underbart exempel. Budet är de ord som Hon sade till tjänarna i Kana i Galileen: «Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.» Och de gjorde det; och vatten för reningar blev gott Guds rikes vin. Hon lämnar detta bud till var och en av oss: förstå, var och en av oss, Kristi ord, lyssna på det och var inte bara en lyssnare, utan uppfyll det, och då kommer allt jordiskt att bli himmelskt, evigt, förvandlat och glorifierat…
Och Hon gav oss ett exempel: Evangeliet säger om Henne att varje ord som handlar om Kristus såväl som varje Kristi ord gömde och begrundade Hon i sitt hjärta som en skatt, som det dyrbaraste hon hade…
Låt oss också lära oss att lyssna som man lyssnar med all kärlek och vördnadsfullt till varje ord från Frälsaren. Det finns mycket som har sagts i Evangeliet; men var och ens hjärta reagerar på det ena eller det andra; och det mitt eller ditt hjärta har svarat på – är ordet som Frälsaren Kristus har talat till dig och mig personligen… Och vi måste bevara detta ord som en livsväg, som en kontaktpunkt mellan oss och Gud, som ett tecken på vår släktskap och närhet med Honom.
Och om vi lever, lyssnar och lägger Kristi ord i våra hjärtan, precis som man sår frö i plöjd mark, då kommer orden, vilka Elisabet sa till Guds Moder att uppfyllas även för oss. Elisabet sa till Guds Moder när Hon kom till henne: «Salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren…» Må även detta ske med oss; må Guds Moder vara ett exempel för oss; låt oss bara acceptera hennes enda budord, och först då kommer vårt förhärligande av Henne i detta heliga tempel, som gavs till Henne som en boning, att vara sant, eftersom vi då kommer att dyrka Gud i Henne och genom Henne både i ande och sanning. Amen.
(28 augusti 1981)