I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn!
I dagens Evangelium (Matteus 9:1-8) så bär man fram en lam man till Kristus. Där står det att när Kristus såg deras tro – alltså inte bara den lame mannens, utan även deras tro som bar honom – så säger han till den lame: ”Dina synder förlåtas dig”. Då börjar fariséerna knorra och tänka för sig själva: ”Vem kan förlåta synder utom Gud allena!” Då svarar Kristus: ”Hur kan ni tänka så? Men för att ni ska veta att Människosonen har rätt att förlåta synder här i denna världen” säger Han till den lame: ”Stå upp, ta din säng och gå!” och han reser sig upp, och folket förundrar sig över vilken makt som Gud har givit åt människor.
Det här lär oss först och främst att om vi är lama i vår tro, om vi är förlamade av synden, så behöver vi våra vänner, de heliga, som ber för oss och som bär oss genom sina förböner fram till Kristus. Det är därför som vi vänder oss till de heliga – först och främst till Gudaföderskan Maria, men också till alla de andra heliga – för att de ska be för oss och föra oss fram till Kristus.
Det här lär oss också att den värsta sjukdomen som finns är synden. Därför att det första som Kristus gör är att befria den lame mannen från hans synder. Och den värsta förlamningen som finns är syndens förlamning: att vi lever vårt liv i synd, så att vi inte kommer till Kristus, så att vi inte gör ånger och bot, utan befinner oss långt borta ifrån honom. Det är då vi behöver de heliga som genom sina förböner kan föra oss fram till Kristus, så att också vi får våra synder förlåtna, och så att vi kan börja gå igen på de rätta vägarna.
Kristus är inte bara en människa, som folket trodde, utan Han är också fullkomlig Gud. Det är därför Han kan förlåta synder! Därför kommer vi till Honom i ånger och bot och bikt, för att få förlåtelse för våra synder och bli helade igen. Då är vi inte längre förlamade av synd, av lidelser och begärelser eller någonting annat som håller oss borta från Gud. Återigen kan vi gå på trons vägar och tjäna honom.
Det är därför vi ska komma ofta till kyrkan, för att bikta oss och göra ånger och bot för våra synder, så att vi kan gå på de rätta vägarna igen. Alla har vi syndat och alla har vi fallit och därför behöver vi alla komma till Kristus. Kanske inte alla av oss har blivit förlamade av synd, men vi är alla träffade och drabbade av synden.
Den lame mannen hade goda vänner. Också vi har goda vänner: vi har de heliga omkring oss som ber för oss och som för oss åter till Kristus, för att vi ska bli botade och helade och förenade med Honom!
Tillsammans med Kristus vandrar vi genom detta livet in i evigheten.
Guds välsignelse!
(Hållen i Bredared den 4:e augusti 2024)
Arkimandrit Dorotej
(Heliga Treenighetens Munkkloster i Bredared
Svenska Ortodoxa Prosteriet under Skandinaviens Stift av Serbiens Patriarkat)