HELIGA TREENIGHETENS KLOSTER (forts.)

Igumen Dorotej, föreståndare för klostret som ligger i skogen någon mil norr om Borås.

– Hur skulle du kort vilja beskriva liturgin?

– Liturgin är Kristi liv. Från födelse, undervisning, hans lidande, död och uppståndelse, himmelsfärd och till slut andens utgjutande.

– Evangeliet, ordet hur betraktar ni det?

– Evangeliet är det goda budskapet om Kristus och det gör också Kristus närvarande, som en ikon, en väg mot himmelen, ett fönster mot det gudomliga. Det fanns ju kristna innan evangeliet var tryckt som en bok.

– Vad är syftet med liturgin?

– Att bli delaktiga av Kristus och vi får del av hans kropp och blod i nattvarden. Det är den främsta delaktigheten. Det kallar vi för Guds lamm redan under förberedelsen. Förvandlingen till kropp och blod pågår hela tiden tills man delar ut det. Det är ett mysterium där Gud själv bestämmer när förvandlingen sker. Det går ut på att vi ska vara delaktiga av Kristi liv under hela liturgin, så att vi får del av hans liv.

– Varför har ni skägg?

– Därför att det växer. Vi vill inte bry oss så mycket om det yttre därför låter vi hår och skägg växa. Det finns en förebild i Gamla testamenten, nasirlöftet där man under en tid helgade sig åt Gud i bön och fasta och man klippte sig inte heller under den tiden. Man ska inte bry sig om sitt yttre, men vi vill se vårdade ut, speciellt om vi ska göra något utanför klostret.

– Men jag har hört att ni klipper skägget över munnen?

– Det är för att nattvardsvinet, Jesu blod, inte ska fastna där och tappas på marken och bli ohelgat.

– Vi som inte lever på ett kloster, är vi längre från Gud än vad ni är?

– Nej det spelar ingen roll, vi lever under olika förutsättningar och vi har valt att helga vårt liv åt Gud. Men då har vi också ett större ansvar att hålla ut i vår kallelse. Och vi vill ju alla göra ett gott jobb, göra så gott man kan inför Guds kallelse.

Ikonen, vad är det?

– Den första ikon som gjordes var när Gud skapade människa till sin avbild. När Kristus blir människa gör han sig synlig. Och kan vi se honom kan vi också avbilda honom. Och kan vi avbilda den människoblivne Guden, så kan vi också avbilda de människor som blivit gudomliggjorda, helgonen. När vi vördar ikonen vördar vi Gud själv och de heliga fäderna.

– Predikan, hur ser ni på den?

– Det är evangeliet och episteln som är det centrala, och predikan vill bara tydliggöra texterna.

– Bedriver ni mission?

– Nej, vi missionerar inte bland andra kristna. Vår uppgift är att be och fira gudstjänst, men samtidigt inte förneka att vi är kristna inför andra. Någon aktiv mission bedriver vi inte, bara bland inaktiva ortodoxa kristna.

– Vad gör ni mot de som är medlemmar men inte aktiva i kyrkan?

– Vi vill hålla kontakten med alla våra medlemmar. Vi ringer och besöker dem så ofta vi kan. Ibland kan det bli så att vi är oftare hemma hos dem än de är i kyrkan. Det blir ju en typ av mission bland våra egna.

Fortsättning följer…

Källförteckningen

Ortodoxa kyrkor i Göteborg: en doft av himlen, en smak av det gudomliga: en jubileumsskrift från Ortodoxa samarbetskommittén, Göteborg: Ortodoxa samarbetskommittén och Studieförbundet Bilda väst, 2015.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *